Livet går så snabbt att man inte hinner göra allt man egentligen vill. Som till exempel att skriva nått blogginlägg nu som då, hih...
Senast jag skrev hade jag ju skadat mej pga en ny obsession, nämligen stickningen. Nu tycker jag att jag behärskar att sticka vantar iallafall rätt hyfsat. Vilket ju resulterade i att jag tycker att det är tråkigt. Bara för att jag har lärt mej det nu :) Så det är bara att släppa det och gå vidare till nästa sak, Och JA, jag har en ny besatthet. Indisk mat. Ända sedan vi for på efterkontrollen för ögonen till TPE och åt på en indisk restaurang är jag som galen. Kan inte få nog. Surfar, googlar, kollar i kryddhyllorna på affären, lagar mat...jag fantiserar nästan dagligen om stark eldig curry....nam nam. Stackars Mannen skaffar nog öronproppar snart, kan ju inte sluta tala om detta fantastiska fynd!
Vad beträffar foten är jag återställd. Ögonen då? Jaaa dom påstår på medilaser att jag ser 80%. Det skall komma att förbättras under dom kommande månaderna, tydligen. Om 5 månader skall jag dit sista gången.
...Jodå. jag får nog äta upp hatten min nu. Jag har alltdi sagt neeeeijjjj aldrig att JAG skaffar en såndär ny modern telefon som man kan surfa å sånt med. Insåg panikartat en dag att jag MÅSTE ha en sån. Helst igår redan. Nå nu är en Nokia Lumia 800 på väg hem till mej....(hehe där rök mina principer ut genom fönstret).
VAD HAR JAG RIKTIGT GETT MEJ IN PÅ....Lilla Frun is slipping..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar